När...

det händer som bara inte får hända, vad skulle man då göra utan fantastiska grannar! K fyller år och det är min uppgift att baka diverse tårtor för det tycker jag är roligt att göra. Första tårtsmeten (av tre) var precis på väg in i ugnen då den -ugnen alltså- bara slutade fungera. Lamporna slocknade, fläkten slutade surra och det blev alldeles tyst! Och det är här mina suveräna grannar kommer in i historien. Denita tvärs över gatan, lyfte inte ens ett ögonbryn när jag stormade in med formen utan frågade bara efter gradantal. Grannen bredvid erbjöd sin om det skulle behövas. Det är sån´t -bland annat- som jag uppskattar med vårt radhusboende! Saknas det något hos den ena så finns det alltid hos någon annan oavsett vad det gäller. Bra grannar, det är härligt det!